Observera att texten uppdateras löpande.
Senast uppdaterad 2020-06-01 kl. 16.00.
Viktiga anpassningar i våra löneprogram
– inspelad livesändning från 2020-04-08
Under den här livesändningen går vi igenom de anpassningar som gjorts i BL Lön och BL Lön Plus till följd av regeringens stödåtgärder. Vi tittar bland annat på hur du hanterar korttidspermittering, sänkta arbetsgivaravgifter, statens sjuklöneansvar och karens i våra löneprogram.
Titta på inspelningen »
Inspelade webbinarium om effekterna av Corona
Uppdatering 2020-04-03 kl. 17.20:
Nu finns tre inspelade webbinarium där vi gör vårt bästa för att förklara de nya reglerna och besvara de viktigaste frågorna. Du kan ta del av filmerna kostnadsfritt genom att klicka på länken nedan.
På vår hemsida hittar du ytterligare information i form av informativa artiklar, frågor och svar om hur du som företagare och arbetsgivare påverkas till följd av virusutbrottet samt hjälpmedel som kan vara till nytta.
Se webbinariet/besök vår corona-site»
Slopat karensavdrag
Uppdatering 2020-05-08, kl 13.10:
Förslag om förlängd och höjd kompensation för karensavdrag:
Den schablonersättning som anställda får för första sjukdagen föreslås förlängas till 30 september. Dessutom höjs ersättningen från 700 kr till 804 kr från 1 juni. Schablonersättningen betalas ut av Försäkringskassan och kan sökas av anställda som har fått ett karensavdrag från sin sjuklön från arbetsgivaren.
Detta är beslutat och gäller:
Karensavdraget slopas under två och en halv månad från och med 11 mars till 31 maj (med möjlighet till förlängning). Som arbetsgivare ska du göra karensavdrag precis som vanligt i löneprogrammet, oavsett vilken sjukdom den anställde har.
Den anställde kommer från och med den 7 april att kunna ansöka om ersättning för karens i Försäkringskassans e-tjänst på mina sidor. Ersättning betalas ut inom 3-5 arbetsdagar.
Den anställde ska få 700 kr i sjukpenning oavsett karensavdragets storlek. Om den anställde har fått flera karensavdrag från olika arbetsgivare, går det bara att få sjukpenning för ett enda karensavdrag. Det går inte att få sjukpenning för andra karensavdrag inom fem dagar från den dag det första karensavdraget avser, vilket kan bli aktuellt om man har flera olika arbetsgivare och således flera olika sjuklöneperioder.
Försäkringskassan ska inte behöva bedöma i vilken omfattning arbetsförmågan har varit nedsatt. Den bedömningen får arbetsgivaren anses ha gjort i och med att ett karensavdrag gjorts på sjuklönen.
Läs mer om detta hos Försäkringskassan >>
Staten tar över sjuklöneansvaret
Uppdatering 2020-05-07, kl. 09.00:
Förslag om förlängd tid för statens sjuklöneansvar:
Enligt ett nytt förslag ska staten stå för sjuklönekostnaderna till och med juli 2020, dvs ytterligare två månader. Efter denna period föreslår regeringen att staten ska stå för extraordinära kostnader som är kopplade till sjuklönen. Hur detta ska beräknas och hanteras är ännu inte klart.
Detta är beslutat och gäller:
Arbetsgivare ska ersättas fullt ut för sina sjuklönekostnader för april och maj 2020. Med sjuklönekostnader menas förutom sjuklönen även kostnader för arbetsgivaravgifter.
Reglerna innebär att ersättningen för höga sjuklönekostnader, vilket idag hanteras via ruta 499 i arbetsgivardeklarationen, blir mer generösa. Arbetsgivaren gör sjukavdrag och betalar ut sjuklön precis som vanligt till de anställda, samt rapporterar in detta i arbetsgivardeklarationen, precis som vanligt.
Försäkringskassan ersätter sedan arbetsgivaren och arbetsgivaren ersätts via skattekontot.
Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer därmed att göras efter den 12 maj 2020.
Slopat krav på läkarintyg mars-oktober 2020
Uppdatering 2020-11-11, kl 10.15:
Riksdagen beslutade i våras att kravet på läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden skulle tas bort från och med 13 mars 2020. Det slopade kravet på läkarintyg gällde till och med 31 oktober. Från 1 november har krav på läkarintyg införts igen.
Vad gällde fram till 1 november 2020?
Det slopade kravet innebar att en anställd inte behövde styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden.
Personer som ansökte om sjukpenning behövde inte heller lämna in ett läkarintyg till Försäkringskassan direkt vid ansökan om sjukpenning. Beslutet gällde från och med 27 mars. Detta innebar att för att få sjukpenning så behövdes inte läkarintyg förrän tidigast dag 22.
En förälder behövde inte heller skicka in ett intyg när ens barn varit sjukt eller smittat i mer än sju dagar. Detta gällde oavsett orsaken till barnets sjukdom eller smitta.
Krav på läkarintyg till Försäkringskassan från 1 november 2020
Försäkringskassan införde tillfälliga regler under våren när det gällde att begära in läkarintyg för sjukpenning och ersättning för vab. Syftet var att avlasta vården som hade ett mycket högt tryck under den rådande pandemin. Vården är inte lika hårt belastad nu och från 1 november sker därför en återgång till tidigare regler för läkarintyg. Försäkringskassan lägger dock med en brasklapp där de meddelar att man noggrant följer utvecklingen av covid-19 i samhället, och kommer även fortsatt att löpande anpassa sig till rådande situation.
För sjukpenning innebär det att om första sjukdagen inträffar från och med 1 november så kräver Försäkringskassan ett läkarintyg från dag 15 i sjukperioden.
För vab innebär det att om ett barn fortfarande är sjukt efter 1 november måste du lämna in ett läkarintyg från dag 8 av barnets sjukperiod.
När det gäller läkarintyg till arbetsgivare och ersättning för karensavdraget så har regeringen meddelat att de tillfälliga reglerna kommer att gälla till årsskiftet.
Korttidsarbete (tidigare benämnt Korttidspermittering)
Uppdagering 2020-06-01, kl. 16.00:
Detta är beslutat och gäller:
Riksdagen har nyligt beslutat om generösare regler för korttidsarbete. Beslutet innebär en fjärde nivå av korttidsarbete och att den anställde ska kunna behålla minst 88% av sin lön vid en arbetstidsförkortning och att arbetsgivaren får sammanlagt 86% i sänkt total lönekostnad för arbetstidsförkortningen. Det utökade stödet gäller från och med 1 maj 2020, och ska få tillämpas för stödmånaderna maj, juni, juli.
Stödet innebär att arbetsgivaren får sänkta kostnader med drygt 70%. Och tillsammans med nedsättningen av arbetsgivaravgifter blir det sammanlagt 86% i sänkt total lönekostnad.
Då lagändringen för nivån 80% i kraft först 1 juni är det från det datumet man kan ansöka 80% korttidsarbete. Däremot kan företagen ha infört 80% korttidsarbete från 1 maj och får sedan justera stödet retroaktivt.
De företag som redan har sökt och fått en förskottsbetalning på en annan nivå som innefattar maj, juni och juli kommer att kunna justera stödet retroaktivt vid avstämningen med Tillväxtverket.
Reglerna om korttidsarbete gäller generellt från 7 april men tillämpas från och med 16 mars. Det är också från 7 april det är möjligt att göra ansökan om godkännande hos Tillväxtverket som administrerar och lämnar stödet.
Reglerna innebär att den anställde ska kunna behålla minst 88% av sin lön vid en arbetstidsförkortning och att arbetsgivaren ska kunna få stöd med upp till 86% av lönekostnaden för arbetstidsförkortningen. Den anställde går alltså ned i arbetstid och lön och kostnaden för detta delas av den anställde, arbetsgivaren och staten.
Det finns fyra fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40, 60 eller 80%. Det är endast vid arbetstidsminskning på dessa nivåer som stöd för korttidsarbete gäller. För att få rätt till stöd ska en anställds löneminskning uppgå till:
-
4% av lönen om arbetstidsminskningen är 20%
-
6% av lönen om arbetstidsminskningen är 40%
-
7,5% av lönen om arbetstidsminskningen är 60%
-
8% av lönen om arbetstidsminskningen är 80%
Lönekostnaderna fördelas på följande sätt beroende på hur stor arbetstidsminskningen är:
| Nivå | Arbetstidsminskning | Löneminskning | Arbetsgivare | Stat |
|
1 |
20% |
4% |
1% |
15% |
|
2 |
40% |
6% |
4% |
30% |
|
3 |
60% |
7,5% |
7,5% |
45% |
|
4 |
80% |
12% |
8% |
60% |
Förslaget innebär att arbetsgivaren får minskade arbetskraftskostnader med ca 19, 36, 53 respektive 72%.
För att ha rätt till stöd för korttidspermittering krävs antingen kollektivavtal eller om sådant saknas genom ett skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna.
En mall för Avtal om korttidsarbete finns att köpa via vår hemsida »
I avtalet ska det framgå från vilket datum korttidsarbete gäller, och från det datumet ska också ett löneavdrag göras för de anställda. Om den anställde varit korttidsanställd endast en del av stödmånaden ska en proportionering göras.
Läs mer om förutsättningarna för korttidsarbete hos Tillväxtverket >>
Lönearter för korttidspermittering
I version 2020.2.100 som vi kommer släppa innan påsk kommer vi att skicka med ett antal lönearter du kan använda dig av för att hantera korttidsarbete. För att kunna göra beräkningar av löneavdrag för korttidsarbete, samt ersättning för detsamma kommer vi även att komplettera med nya konstanter som läggs in på anställdakortet.
För att hantera semesterberäkning enligt procentregeln korrekt kompletterar vi även med en löneartsinställning som ger effekt vid beräkningen av semesterlön per dag.
Beloppen som ska användas kommer beräknas enligt formler baserade bland annat på de nya konstanter som kommer läggas till. Det man ska utgå ifrån vid löneavdraget är oavsett om de anställda har timlön eller månadslön den ordinarie kontanta lönen, som multipliceras med löneminskningen enligt tabellen ovan.
Anstånd med skatteinbetalning
Uppdatering 2020-04-03, kl 17.20:
Riksdagen har beslutat om ett tillfälligt anstånd gällande betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatteavdrag på lön samt mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis eller månadsvis. Regeringen har även föreslagit att det ska vara möjligt att få anstånd med helårsmoms som redovisas från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021. Just detta är dock inte beslutat ännu.
Anståndet kan beviljas för högst tre redovisningsperioder för skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och månadsmoms. För moms som redovisas kvartalsvis får anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod.
Anståndet föreslås gälla redovisningsperioderna januari – september 2020. Om inbetalning för redovisningsperioderna januari – mars redan har skett när anståndet beviljas kommer skatten och avgiften att återbetalas av Skatteverket. Reglerna kan alltså tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020.
Anståndsbeloppet ska betalas in senast den närmaste förfallodag för inbetalning av skatter, arbetsgivaravgifter och moms som infaller efter det att anståndstiden upphör. Förutom kostnadsränta som beräknas med utgångspunkt i beloppets ursprungliga förfallodag ska även anståndsavgift om 0,3% av anståndsbeloppet betalas. Anståndsavgiften ska tas ut per kalendermånad från och med den månaden efter att anstånd beviljats och betalas senast då anståndsbeloppet ska vara inbetalt.
Även du som får anstånd ska fortsätta skicka in moms- och arbetsgivardeklaration som vanligt till Skatteverket.
Ansökan om anstånd görs hos Skatteverket >>
Tips – lämna en preliminär inkomstdeklaration
Om man befarar att företagets resultat kommer bli sämre än beräknat bör en första åtgärd vara att lämna en preliminärdeklaration till Skatteverket för att minska F-skatten. Tänk på att det även går att lämna en preliminärdeklaration för föregående år om man betalade in för mycket preliminärskatt då. Det går då att få en återbetalning under förutsättning att det finns ett överskott på skattekontot.
En preliminär inkomstdeklaration lämnar du hos Skatteverket >>
Tillfälligt sänkta socialavgifter
Uppdatering 2020-04-03 kl. 17.20:
Riksdagen har beslutat att både arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna ska sänkas till 10,21% under fyra månader, dvs under mars–juni 2020.
Nedsättningen gäller högst 30 anställda per företag, och beräknas på lön upp till 25 000 kr per anställd/månad. På den delen av lönen som eventuellt överskrider 25 000 kr utgår fulla arbetsgivaravgifter. Totalt innebär det en skattelättnad på upp till 5 300 kr per anställd och företag/månad.
Även företag med fler än 30 anställda omfattas, men nedsättning medges bara för 30 av de anställda. Dessutom omfattas också företag som får stöd enligt reglerna för korttidspermittering, samt företag som varslar och säger upp personal. Alltså även uppsägningslöner som betals ut under mars-juni.
Information från Skatteverket
Om beslut tas enligt det här förslaget ska begäran om nedsatt arbetsgivaravgift göras genom att arbetsgivaren sätter ett kryss i fält 062 på individuppgiften ”Reducerad avgift först anställd”.
Genom att kryssa i fält 062 på individuppgiften (dvs samma ruta som används för Första anställd) kommer ersättningar upp till 25 000 kronor per angiven betalningsmottagare att ingå i avgiftsunderlaget för enbart ålderspensionsavgift om 10,21 procent.
Reglerna träder i kraft den 6 april 2020. För att undvika onödiga omprövningar bör den arbetsgivare som vill ha nedsättning vänta med att lämna arbetsgivardeklaration till dess att reglerna har trätt i kraft. Arbetsgivardeklaration för mars månad ska ha kommit in till Skatteverket senast den 14 april i år.
Du kan läsa om detta hos Skatteverket >>
Hantering i löneprogrammet
Vår rekommendation, precis som Skatteverkets, är att du avvaktar med att lämna in arbetsgivardeklarationen tills vi fått möjligheten att i programmet bocka i rutan för Växa-stöd på anställdakortet för fler än en person, givet att det beslutas enligt förslaget. Det är alltså denna inställning som genererar en bock i fält 062 på individuppgiften i arbetsgivadeklarationen.
I nästa programversion, 2020.2.100, som släpps innan påsk, kommer möjligheten att finnas med. Det går bra att göra inställningen på de anställda även efter att marslönen är uppdaterad och ändå få med detta i individuppgiften i arbetsgivardeklarationen. Däremot kommer den totala beräknade arbetsgivaravgiften, fältkod 487, att vara densamma som tidigare. Då behöver du välja att acceptera Skatteverkets beräkning istället.
Det går också att göra en helt manuell ändring i Skatteverkets e-tjänst.
Då lönerna är bokförda med fulla arbetsgivaravgifter krävs en justering av bokföringen för de personer/arbetsgivaravgifter som omfattas. Detta gör du genom att manuellt registrera en verifikation/bokföringsorder. Tänk på att det endast är löner upp till 25 000 kr (per person) du kan få sänkta arbetsgivaravgifter för. Eventuell lönedel som överstiger taket gäller fulla arbetsgivaravgifter.